EspañolEnglish


20 Questions and Answers with Maria Gripe

The original was published in Forfattarcentrum.se. It is no longer available and it was retrieved via Archive.org. These questions were probably answered sometime between 1992 y 2003.

In Swedish

Hur ser din familj ut?
Jag har en dotter, Camilla, en dotterdotter, Isabella, en bror och en syster.
Har du något annat yrke?
Nej. Jag har inget annat yrke, och har heller inte haft något.
Är det roligt att vara författare?
Om det är ”roligt” att vara författare har jag inte funderat över.
Vad är dina intressen? Vad gör du på fritiden?
Jag har många intressen: läsa, vandra i skogen, plocka bär och svamp, studera människor, iaktta och lyssna. Jag har med andra ord inga fritidsproblem, snarare tvärtom, jag får inte tiden att räcka till.
Har du några idoler? (Favoritförfattare, artister, sportstjärnor...)
Nej, några ”idoler” har jag inte. I varje fall kommer jag inte på någon just nu. Det finns många människor jag ser upp till och beundrar, men jag betraktar dem inte som ”idoler”, snarare som ideal och förebilder, och det är inte riktigt samma sak. En idol är en ouppnåelig ”stjärna” som dyrkas och avgudas - ofta rätt överspänt - en idol kan vara utbytbar. Medan förebilden älskas mer varaktigt och harmoniskt - som en ledstjärna, ett ideal man känner stor respekt för och gärna vill efterlikna.
Vilken är den bästa bok du någonsin läst?
Jag har läst så många underbara böcker i mitt liv att det känns omöjligt och orättvist att utnämna någon till den ”bästa”.
Vilken av dina böcker är du mest stolt över/är din personliga favorit? Varför?
Jag har svårt att framhålla någon av mina böcker framför de andra. Det är nämligen så - och det gäller nog inte bara mig utan de flesta författare - att man alltid tycker att den bok man just håller på med är den bästa. Det måste man helt enkelt tro, annars skulle det ju inte vara mödan lönt att fortsätta. Men ska jag nu så här efteråt nämna någon favorit så blir det Glasblåsarns barn. Inte för att den är bäst - det vet jag inte om den är - utan för att jag hade det så underbart när jag skrev den en höst, ensam med familjen i vårt lilla sommartorp mitt i djupa skogen i Småland. Vi hämtade vatten ur en frisk källa bland bergen, samlade ved och eldade i spis och kakelugn, lyste oss med levande ljus och fotogenlampor. Vi levde som vi föreställde oss att människor gjort i århundraden före oss och var mycket lyckliga.
Hur var din uppväxt?
Min barndom var skulle jag tro ganska lik de flestas. Varken övermåttan lycklig eller djupt olycklig. Jag hade det kort sagt bra. Mycket bra.
Vad ville du bli när du var barn?
Jag drömde om att bli sjökapten när jag blev stor. Hade jag vuxit upp idag när flickor kan bli praktiskt taget vad de vill, hade det inte alls varit omöjligt. Men då på den tiden var det inte att tänka på. En flicka som ville gå till sjöss, det var löjligt. Så det vågade jag inte ens knysta om.
Hur kommer det sig att du började skriva böcker?
Mina första böcker skrev jag för min dotters skull. Hon hade ett gammalt dockskåp, befolkat av små hemmagjorda tygdjur som vi lekte med på dagarana och fantiserade om. På kvällen sedan skrev jag ner våra historier och läste högt för henne. Hon var en utmärkt kritiker, saklig och konkret.
Var det svårt i början att hitta ett förlag som ville ge ut det du skrev?
Nej, jag hittade rätt förlag från början och där har jag stannat.
Varifrån får du dina idéer och uppslag?
Jag kan omöjligt svara på varifrån mina idéer kommer. Det är nämligen olika för varje bok. Det kan vara ett gåtfullt ansikte (som Carolins i skuggböckerna), en laddad replik jag hört på gatan, en röst som säger något jag börjar undra över, och så plötsligt sitter jag där och skriver. Ibland vet jag inte vart det ska leda när jag börjar, men i de allr flesta fall löser det sig.
Har du upplevt det du skriver om i någon av dina böcker?
Det är en fråga som jag varken kan svara ja eller nej på. Jag vill inte påstå att jag själv varit med om det jag berättar i mina böcker. Jag har ju skapat om verkligheten så totalt att ingen kan känna igen sig. Samtidigt måste jag på något mystiskt, omedvetet plan ha upplevt de här historierna - annars skulle jag inte kunna gestalta och leva mig in i dem.
Hur skriver du dina böcker? För hand, skrivmaskin eller dator?
Jag började med en vanlig skrivmaskin. Sedan skaffade jag mig en elektrisk och nu har jag dator. Men jag har aldrig riktigt gillat att byta maskin, det har känts olustigt, och jag är alltid rädd att jag kommer att bli straffad för min trolöshet. Kanske kommer jag inte att kunna skriva mer.
Hur lång tid tar det att skriva en bok? Skriver du då om flera gånger?
Hur lång tid det tar att skriva en bok? Det är förstås väldigt olika, beroende på hur tjock boken blir, om det är en massa förstudier som behövs, om handlingen till exempel utspelas under medeltiden (I klockornas tid), om man måste pröva olika sätt att berätta historien etc. Ett exempel på en bok som gick fort att skriva är Glasblåsarns barn. Man kan nästan säga att den skrev sig själv. Plötsligt bara fanns den där i mitt huvud, och det tog mig inte mer än tolv dagar att skriva ner själva historien. Men sedan måste den förstås bearbetas, och det tog betydligt längre tid. Ett motsatt exempel är Skugg-gömman, som jag höll på med i nästan ett år. När jag kom till sidan 214 upptäckte jag nämligen att jag hade missförstått huvudpersonen och vinklat historien på fel sätt och därför måste börja om från början. Över huvud taget skriver jag om massor av gånger innan jag blir nöjd - och riktigt nöjd blir man visst aldrig.
Skriver du vuxenböcker också?
Nej. Jag har inga ambitioner i den vägen. Jag håller mig till min unga publik. Men jag blir väldigt glad när jag får veta att även vuxna läser mina böcker och uppskattar dem.
Känns det tungt att skriva ibland, och vad gör du i så fall åt det?
Ja. Men då skriver jag inte heller, för det faller mig inte in att sitta och hitta på en historia, vilken som helst, bara för att det prompt ska bli en bok. Jag måste veta att jag verkligen har något att berätta innan jag börjar skriva.
Hur många skriver till dig varje år?
Jag har inte räknat dem, men det är många, tidvis oerhört många.
Tycker du att det är jobbigt att vara känd och få en massa brev att svara på?
Jag ska inte förneka att det känns lite ”jobbigt” ibland, men för det mesta är det roligt och stimulerande. Jag skulle inte vilja vara dem förutan.
Vad tycker du är viktigast att läsaren uppfattar i dina böcker?
Det är många som har skrivit till mig och sagt att de gillar mina böcker så mycket för att de lär dem att tänka. Det är det högsta beröm man kan få, tycker jag. Och om det inte verkar alltför förmätet så är det nog, när jag tänker efter, just detta jag vill med mina böcker - att få vara med och hjälpa människor att tänka.

Back